Ja, jag tror inte det finns något speciellt svar på det, för det kan vara olika för person till person. För mig är det i alla fall inte den som har 500 likes på varje bild på facebook eller den som hela tiden skaffar nya vänner för att lämna de ”gamla”. Bara en sån sak. Att skaffa nya vänner och lämna de gamla. Det är bara... fel. Det är förmodligen de ”gamla” vännerna som funnit där för dig när du behövt dom som mest, det är dom du har massa minnen med och det är dom som du en gång berättade din största hemlighet för. Sånt borde man ta vara på. Att skaffa nya vänner är nödvändigt, men man behöver inte lämna de gamla. Det finns ingen grän för hur många vänner du kan ha.

För mig är en äkta vän en person som man kan snacka med ALLT om. Man ska kunna ha seriösa samtal och man ska kunna känna sig bekväm att snacka om kanske lite mer privata saker, för man ska kunna lita på personen, men samtidigt ska man kunna skratta och ha kul tillsammans. Göra crazy saker och bara leva livet typ. Man behöver inte ha samma intressen eller ha samma klädsmak. Två helt olika personer kan vara bästavänner, för att dom är OLIKA.

Det är helt enkelt vad JAG tycker. Alla har väl sina egna tankar och funderingar, men för mig är det så. Man ska kunna snacka om allt, man ska kunna skratta och man ska vara ärlig. Det låter kanske mer som ett förhållande, men jag tror det är lite samma sak. 

Bara för att man har 1000 vänner på facebook så betyder inte det att man är världens bästa vän och ska jag vara ärlig tycker jag det kan vara svårt att lita på människor som typ har vänner över hela Sverige. Om jag säger något till den personen så kanske att fem personer i Stockholm vet det nästa dag? Jag menar inte att ALLA gör såhär, men ni förstår nog hur jag tänker.

Riktiga vänner växer inte på träd. Man kan inte bara gå ut en varm sommardag, träffa på en ny vän och sedan lita till 100% på honom/henne. Jag älskar att skaffa nya vänner, men jag brukar vara blyg till en början, men om man lär känna mig så är jag väldigt pratglad osv. Att lita på folk, det har jag ganska svårt för. Det är inte för jag tror illa om någon, men jag är ganska noga med vad jag berättar för vem.

Man behöver inte heller 100000 vänner för att vara glad och lycklig. Det kan räcka att man har 5 vänner som står en så nära och som man trivs med. Sen tycker inte jag själv att man bara ska fästa sig vid en person, för vad händer om man blir ovänner? Då har man ingen där vid sin sida.
Jag har själv många underbara vänner. Inte 1000 stycken, men tillräckligt många. Jag har vänner i skolan som jag trivs att umgås med och jag har även andra vänner utanför skolan som jag inte träffar lika ofta, men dom har ändå en stor betydelse. Jag har aldrig varit mobbad eller ensam och jag har inget att klaga på. Jag har så fina, underbara vänner som förtjänar att veta hur bra dom är. ♥

Lite deepshit såhär en söndags kväll.. långt och kanske ointressant, men känns bra att skriva sånthär tycker jag. Lite "ska jag publicera det?" känsla men vad ska hända? Jag står för mina åsikter.